halleluja

Jaha här sitter jag gör lite plugg. Inte så där skit kul så man får så ont i magen och får skratt tårar. Nej inte alls, mer som att skita ut en sten hård skit knöp, så det svider i hela fisringen. Så jävla roligt är det. Och nu när jag sitter här hos mitt hjärta flyger tankarna iväg några år tillbaka, det var väl förra sommarn jag åkte moppe? Eller nej förresten, det var i SJUAN?! Vart tog dom åren vägen då, vad gjorde jag som var så jävla roligt, eftersom jag sitter och flinar som en kåt-finnig-illaluktande, P13 som nyss tagit på ett par bröst, när jag tänker tillbaka på högstadietiden? Ja jag gjorde nog förbannat mycket skoj, är en ren tur att jag alltid varit taj på fräscha mobiler så man haft något fräsch kamera.

Vilket fall som helst så sitter jag här nu, 18 år, med körkort, pojkvän och snart pensionär. Alltså när jag var 14,15 kändes det som evigheter till man fick körkort. Och så PANG CHONG,
2/2-2009 kl 16.15
"-Jaa Nichole hur tycker du att det där gick då?
- hmmm, ööh, eehm, j-j-j-j-ag glömmde ju blinka vid motorvägen EN gååång,
- tycker du jag skulle vara taskig om jag underkände dig för att du glömde blinka 1 gång?
-heiheheheehee, öööh jaa j-j-j-jag var  ju liiite nervööös och sÅÅ, så man kan ju glömma blinka 1 gång, f-f-f-faktiskt, aaalla gör slarvissar ib-b-b-land.
Han stärcker handen emot mig, jag darrar, kan det vara sant?
-BLEV JAG GODKÄND?!?!?!?!?!?!?!
-Ja, grattis Nichole"
Helt otroligt, det var en skönt feeling.

Appropå mobil, till att börja med så är jag klumpig. Alltså jag menar väldigt klumpig. Jag skulle kunna köra in i ett träd när bilen står still, jag lyckas med det mesta. Iallafall så var jag på min praktik plats som jag varit på nu 3dagar i evckan sen september, det har också gått jävligt fort. Vi är vid hos en och håller på med ett badrum, jag ska hämta vatten i sjön för inge vatten var inkoplat i huset, för jag ska tvätta ur en spackel hink,  jag har en grå munktröja, i fickan ligger min mobil som jag ägt i ca 2 månader, ur min ficka trillar mobilen. Ungefär 10min senare upptäcker jag till min förfäran att något saknas, jag känner igenom hela mig, vart fan är mobilen? Jag går mot sjön, MEN se där där ligger den, under vattnet och gupar mot stenarna. Bra gjort Nichole, bra gjort. MEN, till min stora förvåning så började den funka efter några
timmar, dock så läser den inte av SIMkortet, HA-HA, sim. Fick till det igen. Aja den läser inte av kortet, och för er som inte vet så behövs ett sådant för att kunna ringa, sms, mms, mm. Blir inlämning.

HEJDÅ!


det är en pizza